Idag är det underbart väder ute! Solen skiner och det är en varm höstdag. Det firade jag och Andreas med att sitta på Krokanens uteservering och fika. Det enda som sänkte stämningen var nån läskig gubbe som kom fram och tiggde pengar av oss. När han fick syn på vår kamera som låg på bordet så fick jag en känsla av att han skulle rycka tag i den och springa iväg, men som tur var så gjorde han inte det utan gick iväg, inte ett öra rikare.  
När vi satt där och pratade så gick plötsligt Jonas Karlsson förbi, känd från bla Miffo och Livet är en schlager. Det tog ett tag innan jag lyckades övertyga Andreas att det faktiskt var han. När vi sprag på honom igen på pressbyrån gick det upp ett ljus för Andreas och då fick jag nöjt säga: "Vad var det jag sa?!" :P

Idag har jag hämtat mina böcker som jag beställde förra veckan. Dom kom gansla lägligt eftersom jag börjar bli förkyld igen och då är böcker ett bra tidsfördriv.
Usch, jag fattar inte att jag är sjuk igen. Det var ju inte alls länge sen sist. Jag som trodde att jag skulle klara mej den här gången, men icke. Idag är jag ledig, men imorgon ska jag jobba mellan 7 - 13, skönt med en kort dag när man känner sej krasslig.
Den här dagen blir inte så händelserik. Jag tänkte ha en liten ta hand om mej sjäv dag, vilket innebär solning, hårinpackning, ansiktsmask och fotbad.

Jag har nyss varit och hämtat mina saker som jag beställe från Tupperware, en ostkupa och en sak som man bla hackar lök i ockå fick jag en liten söt ask på köpet, men jag vet inte riktigt vad man kan ha i den...

Nån som ha en idé om vad jag ka använda asken till?
        

Nu är jag hemma från min minisemester i Funäsdalen. Jag har haft det jätteskönt och jättebra! Det är så otroligt vackert i fjällen på sommaren. Dock var det ganska kallt och blåsigt den mesta tiden, men hade man bara kläder så gick det bra.
 
På fredagen kom mamma och pappa vid 3 tiden och hämtade upp mej, Rebecka och Simon i Bollnäs. Vi kom fram till Funäsdalen strax före kl 8 på kvällen. Checkade in på hotellet, pacakde upp och latade oss ett litet tag. Sen begav vi oss ut i byn för att leta efter ett matställe. Vi letade, letade och letade men allt var stängt. Så vi gick tillbaka till hotellet för att fråga vart man kunde äta någonstans, där svarade dom oss att allt ifrån mackar, kroger, mataffärer, kiosker och pizzerior stängde kl 9. Hur kan det vara möjligt?! Till och med i lilla Alfta har vissa ställen öppet till kl 10. Det var bara att gå upp på rummen och äta upp det lilla vi hade kvar av matsäcken. Den kvällen kurrade magen ganska mycket när jag gick och la mej.

På lördagmorgon klev vi upp kvart i 8. Strax efter satt alla i bilen på väg mot Flatruet. För er som inte vet vad det är så är det Sveriges högst belägna landsväg, ligger på ca 980 meters höjd om jag inte har helt fel. Kan lova att det slog lock i öronen ett antal gånger när vi åkte upp så det tuggades flitigt på tuggummit :P
Eftersom Flatruet ligger ovanför trädgränsen så såg vi väldigt långt och hade en fantastisk utsikt, en massa vilda renar såg vi också. Många människor hade skrivit sina namn på stenar där uppe och ville ju inte vara sämre.
Varje gång någon av oss berömde utsikten och den fina naturen så var pappa snabb med att säga "Ja, men ni vet ju att det här en gång har tillhört Norge." Pappa är nämligen norrman så han menade alltså att naturen var så fin för att det en gång hade vart en del av Norge. Jo, visst pappa...
Efter några timmar var vi tillbaka i Funäsdalen igen och där passade vi på att åka upp på Funäsdalsberget och kolla på utsikten, behöver jag säga att den var vacker?